Dagen före dopparedagen

Sådärja!
Julen börjar närma sig. Även om vädret är en mindre katastrof så börjar jag känna feelingen.
Igår hade jag in andra "mini jul". Iofs med hemmagjord pizza och lite öl men skinkan griljerades och min kuysin&farbror var över och klappar utbyttes.

Min kusin - Anton G - fick en stor jävla låda lego. Cars lego. Och på sätt och vis saknar jag tiden när man fick en present man älskade så mycket att man började använda den direkt. När det inte fanns några "regler" till hur man skulle förhålla sig, tacka, vänta med att lattja med tills gästerna gått.
Han slet upp paketet och började DIREKT att sätta ihop legosatsen bit för bit.

Själv fick jag det klassiska kuvertet. Och det är alltid trevligt, och förmodligen det jag helst vill ha, bara spontant sådär. Och då kan jag ju förståss inhandla vad jag vill ha om jag har något större önskemål. Men ändå. När man får kuvertet numera, när man börjar bli äldre och typ vill mogna så tänker jag;
Jaa, ska jag spara de har cashen? Annars lär jag väl bara bränna de på käk eller öl?
Ska jag köpa nån snygg tröja eller ett par trevliga jeans för pengarna? Nää spara är bättre väl?
Och sen slutar det med nåt mellanting. Ett par billiga jeans och en mindre summa sparad. Otast.
Det är ju inte så kul...
Felet liger förståss inte i klappen. Det är jag som överanalyserar situationen. Och det är ju jobbigt.

Men summan av kardemumman är väl att klappar var lite roligare förut. Päronen vill att man ska växa upp så man får mognare presenter, även om jag nog också hade blivit fett glad över ett grymt lego.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0